Wedin - Skjöldebrand ½-½
Nog sagt. Jag tycker att jag lyckades väl efter förväntningarna, 3/9 kunde mycket väl ha blivit 1p mer om inte om funnits. Sista halvan spolierades av utomschackliga orsaker dessvärre - att spela på 50% duger inte när man möter motstånd av den här kalibern. Bäst parti var kanske det mot Cederstam-Barsk, där jag i tidsnöden på slutet gjorde några inexakta drag - men det är väl tveksamt om det gått att vinna ändå. "Enklast" var - märkligt nog - mot Ölund, där svart vänligt nog gick rätt in i en ganska enkel remivariant. Tror inte vit var i förlustfara någon gång. Vinsten mot Wålinder var en bra start som visade att jag i vart fall inte skulle göra bort mig. De två sista förlust"partierna" var inte mycket att orda om ... huvudet funkade inte alls, förän det var alldeles för sent. RL satte stopp för att göra migsjälv rättvisa - så var det med det.
Helt chanslöst var det väl trots allt bara mot Westerberg.
Så, vad har man lärt sig av detta äventyr? Tja, allt måste bli bättre för att kämpa högre upp i en M-grupp. Min lägstanivå är alldeles för låg, öppningar jag inte känner till går lite halvdassigt. Slutligen kan jag konstatera att 21-2200-spelare inte är oåtkomliga, det är full möjligt att vinna dessa partier - vilket känns skönt. Några säsonger utan RL-strul så borde man kunna etablera sig på en högre nivå än nu.